"I dopet utlovas frälsning: »Den som tror och blir döpt skall bli frälst» (Mark. 16, 16). Om någon här ville säga, såsom svärmeandarna faktiskt göra nu för tiden, att barnet icke får rättfärdighet och frälsning, just då det döpes, och beröva löftet dess rätta innebörd på följande sätt: Det gäller, när människan har kommit så långt, att hon kan bruka sitt förnuft, kan göra goda gärningar och genom dem ernå det som utsäges i löftet. Dopet är icke ett tecken på Guds vilja gentemot oss utan endast ett märke, som skiljer de troende från de otrogna - den som så sade skulle helt och hållet beröva dopet frälsningen och i stället tillskriva gärningarna den. Så gjorde de falska apostlarna och deras lärjungar i alla avseenden. Lagen och dess härlighet betonade de omåttligt, men löftet, som givits åt Abraham fyrahundratrettio år före lagen, förbigingo och föraktade de. "
(Ur "Stora Galaterbrevskommentaren", av Martin Luther).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar