Den nämnda artikeln i Dagen ger mest analys och förklaringar över sekulariseringen utifrån rent mänsklig utveckling. Jag ställer mig därmed frågan vad Bibeln har att säga om ämnet. Finns det några bibelverser som kan ge någon förklaring till sekulariseringen eller kasta lite andligt ljus över ämnet? Jag kommer här att skriva om några bibelställen som jag reflekterat över och som på olika sätt kastar ljus över sekulariseringen från ett andligt perspektiv. Detta är givetvis inget fullständigt bibelstudium i ämnet.
- I Romarbrevet 1:18-32 sammanfattar Paulus hednavärldens förfall, från gudskunskap till avgudadyrkan och försvar av grova synder, såsom otukt, homosexualitet m m. Det framgår klart att det är ett successivt avfall, där den sanna och andliga kunskapen om Gud långsamt försvinner. Den naturliga gudskunskapen ("Det man kan veta om Gud", Rom 1:19) byttes ut mot avgudar. Människan förhärdade sig själv och blev förblindad. Som ett straff lät Gud dem fara vilse. Kan inte sekulariseringen i Sverige ses i ljuset av hednavärldens andliga förfall, för den moral vi har i dagens sekulariserade Sverige påminner mer om hedningarnas moral, och kunskapen om Gud är minst lika utarmad. En stor okunskap och likgiltighet har brett ut sig; först genom den egna synden och föraktet för sann kunskap, och sedan som straffdom därför att man inte ville veta av Gud och Guds ord.
- Apostlarna förutsade ett massivt avfall ifrån Gud. "Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror." (1 Tim 4:1). Detta skedde inte minst under medeltiden och påvedömet, då det rena evangeliet ersattes med ett förvridet och falskt evangelium baserad på en gärningsrättfärdighet, men versen kan även inrymma senare avfall, t.ex. det avfall vi har i vår tid. Versen säger också att människor kommer "hålla sig till villoandar och till onda andars läror". Kan inte de många politiska och fanatiska ideologierna, eller den blinda tron till vetenskapen och evolutionen, eller den postmodernistiska tron att människans främsta mål är att förverkliga sig själv, och den massiva bibelkritiken och liberalteologin genom de teologiska fakulteterna, förklaras med utommänskliga saker i botten? Djävulen kan använda både goda och onda saker och designa läror som gör att människor förförs och håller sig till dessa istället för till Guds ord. Bakom de rent mänskliga processerna som leder till sekularisering finns också makter som verkar. Falska läror och falska "gudar" kan ha demoniskt ursprung (1 Kor 10:21).
- 2 Pet 3:3-7 beskriver "att i de sista dagarna kommer det människor som drivs av sina begär och som förtalar och hånar er", människor som synes likgiltiga inför de andliga sanningarna i Skriften därför att de tänker: "allting förblir ju precis som det har varit från världens begynnelse" (vers 4), samtidigt som de bortser ifrån syndafloden och världens förändringar som skedde genom den (vers 5). Det handlar om människor som blivit andligt tröga, hårda och ogudaktiga därför att de förlitar sig på vad deras sinnen uppfattar och därför att de inte beaktar vad Gud har gjort tidigare i historien som det står om i Guds ord. Så finns det också idag många människor som tror att allt har sin naturliga förklaring, att allt i naturen kan förklaras inomvärldsligt, och som inte räknar med Guds makt att göra under. Gud har makt att skapa världen, omstörta den i en syndaflod, uppväcka döda, förvandla vatten till vin, utplåna alla synder genom sin Son, och låta mänskligheten uppstå kroppsligen till dom på den yttersta dagen. Detta räknar man inte med om man endast förlitar sig på sina sinnen och inte lyssnar till vad de heliga Skrifterna berättar om vad Gud har gjort.
- "Från oss har de utgått, men de hörde aldrig till oss. Om de hade hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart att inte alla hör till oss." (1 Joh 2:19). När människor avfaller till otro, bibelkritik, försvar av synd, falska läror, människobud osv, så kan de historiskt sett, såsom grupp, ha tillhört den rätta kyrkan och predikat Guds ord rent och klart. Så var också fallet med Svenska kyrkan för ett par hundra år sedan (1500-1600 tal). Sekulariseringen beror inte minst på de många liberala präster som lär människor att man inte kan tro på allt i Bibeln, och att Bibeln kanske inte är Guds ord osv. De blev inte "kvar hos oss", dvs de förblev inte i apostlarnas och profeternas undervisning. Kyrkan skall ju ha apostlarnas och profeternas ord som enda grund (Ef 2:20).
- Apostlarna förutsåg ett massivt avfall och ger en beskrivning av den tiden: "Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider. Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!" (2 Tim 3:1-4). Lägg märke till att dessa inte är några råa hedningar som förnekar Gud, utan att de har "ett sken av gudsfruktan men förnekar dess kraft". När en kyrka och ett folk avfaller, så behöver inte det betyda att det yttre religiösa skalet försvinner. Så var det också under Jeremias tid, då folk berömde sig av att ha templet och tempeltjänsten, samtidigt som de hade avgudar och hade hjärtan som var långt bort ifrån Guds ords undervisning. Jeremia förkunnade "Lita inte på lögnaktigt tal som säger: "Här är HERRENS tempel, HERRENS tempel, HERRENS tempel." (Jer 7:4). Det yttre fanns ju kvar, mitt i ogudaktigheten. Så var det också på Jesus tid, då människor förvisso hade lagen och templet, men var långt bort ifrån Guds ords andliga mening. De lyssnade till människors bud och människors tolkningar av Guds bud. I versen ovan beskrivs människor som under skenet av gudsfruktan i själva verket är mycket köttsliga människor. Det är uppenbart att det är människor som är långt ifrån både evangelium och tio Guds bud. Den yttersta tiden kännetecknas av en slags laglöshet, men när Jesus kommer tillbaka skall han avvisa många sådana. som säger "Herre Herre". "Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!" (Matt 7:23).
- Guds ord kan ha olika effekter på människors hjärtan. Jesaja uppmanades rentav att predika förhärdelse, därför att folket förhärdat sig (Jes 6:10). När evangelium predikas och människor avvisar det gång på gång i otro, så kan till slut predikan ge den motsatta effekten, att människor inte blir glada, tröstade och upprättade, utan snarare ännu mer förblindade och förhärdade i sin synd, så att de "skall tro sig tjäna Gud" fast de i själva verket är Guds ords och evangeliets motståndare och förföljare (Joh 16:2). En köttslig och avfallen "kristen", kan vara fullt övertygad om att han gör något som tjänar Gud, samtidigt som han eller hon bryter ned tron hos andra människor, försvarar synd och inte predikar Bibelns evangelium. Avfall och sekularisering kan vara en straffdom från Gud över otacksamhet och synd hos kyrka eller folk. Så konstaterade också Luther på sin tid, att Guds vrede över världen måste ha vara stor, eftersom Gud under så lång tid (århundraden) låtit kyrkan fara vilse under påvedömet, även om han på nytt lät evangeliets ljus spridas över världen.
- Paulus förutsåg: "Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå utmed den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter." (2 Tim 4:3-4). Notera att istället för "den sunda läran" så har de "mängder av lärare", och att det "kliar dem i öronen". De vill inte höra Guds ords budskap, lag och evangelium, och de söker sig till dem som bekräftar deras villfarelser. Det preventiva botemedlet står i versen innan: "predika ordet, träd fram i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa och förmana, med allt tålamod och all undervisning." (vers 2). Det står att "de inte står ut med den sunda läran" därför att de är köttsliga människor. Den gamle Adam vill inte ångra sig och omvända sig hos dem, och därför blir både lag och evangelium en stötesten för dem. De föredrar sina egna lärare framför Guds ord. De vill inte höra "en eld.. en slägga som krossar klippan" (Jer 23:29) dvs lagens ord, och inte heller tar de emot, uppskattar och predikar det rena evangeliet. De vill höra det som känns bra för syndanaturen, den gamle Adam, "det som kliar dem i öronen".
- NT använder "surdeg" som en bild för hur något sakta sprider sig tills "hela degen har blivit syrad". Jesus använder det när han talar om hur Guds rike sprids på jorden (Matt 13:33). Surdegen används också för att beskriva hur ondska sprider sig, oavsett om det handlar om livet (1 Kor 5:6-7) eller läran (Matt 16:6-12; Gal 5:9). Det finns absolut inga garantier för att Guds ords undervisning skall bestå i en kyrka eller i ett land när de kristna bara passivt accepterar att synd och falsk lära sprider sig. De kristna är själva skyldiga att pröva, bedöma och förmana, och skall inte överlämna allt sådant åt det kyrkliga ledarskapet. Församlingen skall förmana synd (Matt 18; 1 kor 5). Ondskan sprider sig annars som surdeg. "Rensa bort den gamla surdegen för att ni må vara en ny deg, eftersom ni är osyrade. Ty vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat." (1 Kor 5:7).
- Jesus beskriver en slags andlig svältperiod som skall komma innan domedagen, en period då människor är så likgiltiga att de bara tänker på det jordiska, trots att världen och Guds ord talar för dess snara dom. "Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. Som människorna levde dagarna före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla - så skall Människosonens ankomst vara." (Matt 24:37-39). Oandligheten består alltså inte bara i att man lever i synd och är långt ifrån Guds ords kunskap, utan den uttrycker sig inte minst i stor likgiltighet över allvaret, en likgiltighet som leder till att man bara fokusera på det jordiska.
- En liknande förutsägelse manar till vaksamhet trots omgivningens likgiltighet: "Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan. Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra." (1 Tess 5:1-6). Denna vers påminner mycket om versen att tiden skall vara som "Noas dagar". Människor söker efter och upplever "fred och trygghet". De är inte oroade över synden eller över vart världen är på väg, utan känner sig väl rotade i denna värld. Då kommer Herren som en tjuv om natten.
- Med tanke på att Bibeln på många ställen beskriver att botemedlet mot avfall och förhärdelse är att Guds ord predikas rent och klart, kan man fråga sig om sekuleriseringen inte också beror på att de kristna har varit för dåliga på att varna och förmana, att helt enkelt predika lagens hot, så att människor skall förskräckas över sin synd, ångra sig, och känna behov av Frälsaren Kristus.
- Ytterst är djävulen bakom avfallet ifrån Guds ord. "Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild." (2 Kor 4:4).
- Djävulens metod för att föra människor bort ifrån Gud tycks alltid ha samma grundinnehåll, samma som han använde vid det första syndafallet. Han drar människors fokus till egot och högmod med sitt: "ni skall bli som Gud" (1 Mos 3:5), han lockar med extraordinär kunskap (1 Mos 3:5), han får människor att ifrågasätta Guds ords sanning "skulle då Gud ha sagt..?" (1 Mos 3:1), och detta gör han inte på en gång, utan successivt. Först "Skulle då Gud ha sagt?" och sedan "Ni skall visst inte dö!" Sekularisering sker inte över en natt, utan det är en pågående process, där människor kommer bort ifrån Gud, så långt att de blir hedningar.
- Jesus stod emot dessa frestelser med orubblig tro när han frestades av Djävulen, och han svarade alltid med: "Det står skrivet" (Matt 4). Det är bara Guds ord som kan hjälpa människor, och det är Guds ords frånvaro tillsammans med villfarelser som bryter ned den sanna gudskunskapen. Det finns inga garantier om väckelser, men vi bör be om dem, vi bör be Gud att hans ord skall ha framgång, be Skördens herre att han sänder rätta arbetare till sin skörd, för skörden är stor men arbetarna är få (Luk 10:2).
/Shadow
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar