Förbundet med döden

Bild komponerad av Shadow

"Ert förbund med döden skall upplösas, 
ert fördrag med dödsriket skall inte bestå.
När gisslet far fram som en översvämmande flod,
skall ni bli nertrampade av det. "

(Jes 28:18).

När jag läste detta bibelord första gången, som relativt nyomvänd kristen, tolkade jag det på ett evangeliskt sätt. Jag tänkte att det handlade om det dömda samvetets befrielse. Jag såg bilden framför mig av hur den som känner sig ovärdig Gud och det eviga livet liksom i sitt samvete har ingått ett förbund med döden, och att Gud lovar att upplösa detta. Jag läste det endast hastigt och såg inte till kontexten. För mig handlade det antingen om dem som endast lever för detta livet och utan Gud ("låt oss äta och dricka, ty i morgon dör vi.", 1 kor 15:32), eller om dem som förvisso tror att det finns en Gud, men inte har ett evangeliskt hopp, en evangelisk tro på syndernas förlåtelse. 

Men läser man hela stycket i sin helhet får man en annan bild av vad det handlar om. Där finns lagens dom över hårdnackade människor som förkastar Gud, människor som är falska, ljuger och hånar:

"Hör därför HERRENS ord, ni hånare, 

ni som härskar över folket här i Jerusalem. 

Ni säger: "Vi har slutit förbund med döden, 

vi har ingått fördrag med dödsriket. 

När gisslet far fram som en översvämmande flod, 

skall det inte nå oss, ty vi har gjort lögnen till vår tillflykt, 

falskheten till vårt gömställe." 

Därför säger Herren HERREN så: 

Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten, 

en dyrbar hörnsten, 

en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly. 

Och jag skall låta rätten vara mätsnöret 

och rättfärdigheten sänklodet. Hagel skall slå ner lögnens tillflykt, 

vatten skall skölja bort gömstället. 

Ert förbund med döden skall upplösas, 

ert fördrag med dödsriket skall inte bestå. 

När gisslet far fram som en översvämmande flod, 

skall ni bli nertrampade av det. 

Så ofta det far fram, skall det träffa er. 

Morgon efter morgon skall det fara fram, 

ja, både dag och natt. Det blir bara förfäran när man förstår budskapet. 

Ty sängen är för kort att sträcka ut sig på, 

täcket för smalt att svepa in sig i."

(Jes 28:14-20).

Det är ord riktade mot "den säkra otron", den köttsliga säkerheten hos människor som vänder sig bort från Gud. Det är som om de hade ingått ett förbund med döden. Inte på så sätt att de öppet erkänner det, för det är ett tänkt uttalande från otrons människor. Att ingå förbund med döden är ett uttryck för absolut säkerhet. Det är riktat mot avgudadyrkarna i Israel, mot dem som inte höll sig till Guds löften utan berömde sig av sin egen rättfärdighet och laglydnad, och till människor i alla tider som går säkra i sin otro. 

När det står att de tror att de skall klara sig från "gisslet som far fram som en översvämmande flod" handlar det om att de stänger sina hjärtan från förmaning, tuktan, tillrättavisan, sanning. Hur de gör detta framgår av orden "vi har gjort lögnen till vår tillflykt, falskheten till vårt gömställe." Genom sina egna falska inbillningar och sin egen obotfärdighet vänder de sig bort från Guds tillrättavisning, som sker genom de profeter han sänder. Att lyssna till dem som Gud har sänt, är att lyssna till Gud själv. När Israel således förföljde alla de profeter som Gud sände för att "gissla dem" med varning och förmaning (Apg 7:52), tillsammans med evangeliets tröst, så vände de sig mot Gud själv. "De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt genom gångna tiders profeter." (Sak. 7:12).

Det motsatta förhållandet gäller givetvis likaså. Den som lyssnar till Guds profeter lyssnar till Gud själv. I profeten Haggais bok står det t.ex. att kvarlevan av folket "lyssnade till Herrens, sin Guds, röst och till profeten Haggais ord, eftersom HERREN, deras Gud, hade sänt honom, och folket fruktade HERREN. Då sade Haggai, HERRENS sändebud, genom ett budskap från HERREN till folket: 'Jag är med er, säger HERREN." (Hagg 1:12-13). 

Samma princip gäller apostlarnas ord. Den som lyssnar till apostlarna och rättar sig efter deras undervisning lyssnar till Kristus som undervisar genom dem. "Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig." (Matt 10:40; jfr Joh 13:20). "Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig." (Luk 10:16). "Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss." (2 Kor 5:20). "Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud" (1 Tess 4:2).

Därför skall inte kristna tro att det är en liten obetydlig sak att ta avstånd ifrån det som uttryckligen står i de heliga skrifterna, oavsett om det är i GT eller NT. Det är också därför det är så viktigt att man har en rätt bibelsyn, dvs den syn på Bibeln som Jesus och apostlarna hade. Många människor idag förhärdar sig mot Bibelns budskap genom att distansera sig från dem som framför det (Bibelns författare). Många tror att Bibeln består av människors ord, snarare än Guds egen undervisning - något som på flera ställen avvisas i Skriften: 

"Därför tackar vi alltid Gud för att ni tog emot Guds ord som vi predikade och tog det till er, inte som ett ord från människor utan som Guds eget ord, något som det verkligen är." (1 Tess. 2:13). "Jag vill göra klart för er, bröder, att det evangelium som jag har predikat inte kommer från människor. Jag har inte fått det eller lärt mig det av någon människa. Jag har tagit emot det genom en uppenbarelse från Jesus Kristus" (Gal 1:11-12). "Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst ..." (2 Petr 1:16). "Men vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är från Gud, för att vi skall veta vad vi har fått från Gud. Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord.." (1 Kor. 2:12-13).

Skriftstället som jag använt när jag gjorde bilden innehåller dock inte endast lagens dom, utan också evangeliets löfte, även till dem som hårdnackat står emot Gud. Gud säger att han skall upplösa förbundet med döden. Detta skedde i synnerhet genom att Jesus Kristus trädde in i människans ställe, ja också deras som korsfäste honom. Han bad ju "Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör." (Luk 23:34). Och när Petrus predikade för sina landsmän som korsfäst Messias säger han:

"Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och begärde att få en mördare frigiven. Livets furste dödade ni, men honom har Gud uppväckt från de döda. Det är vi vittnen till... Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era rådsherrar visste vad ni gjorde. Men Gud har på detta sätt låtit det gå i uppfyllelse som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida. Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade" (Apg 3: 14-15, 17-18).

På sätt och vis kan man alltså säga att min första läsning av bibelversen var rätt, dvs att det finns ett evangeliskt löfte i det. I kontexten står det om "en grundsten i Sion, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly." (vers 16). Detta är en messiansk profetia om Jesus. Han kom ju verkligen för att upphäva den dom som vilar över människosläktet i och med att vi förtjänar döden.

"Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre." (Rom 6:23).

"Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, 15 och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv. 16 Det är ju inte änglar utan Abrahams barn han tar sig an. 17 Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas." (Heb 2:14-18).

/Shadow