Schymans propaganda för skilsmässa i ett land där 50 % av de gifta skiljer sig och barn drabbas

Nu har Gudrun Schyman skrivit i tidningen Dagen (13/9) med anledning av den debatt som uppstått kring boken "Happy, Happy", en bok som försöker göra en positiv approach på skilsmässa. Schyman skriver:

"Det finns ingen i boken som påstår att skilsmässa löser alla problem. Vad som sägs är att när det finns problem som av olika anledningar inte går att lösa, när kärleken slocknat, när personerna utvecklats åt olika håll, och så vidare så är det bra att man kan skiljas."

Wow, vilken revolutionerande idé. Man kan skilja sig för att "kärleken slocknat" och man "utvecklats åt olika håll". Som om det inte vore bekant i ett land där 50 % av antalet personer som gifter sig per år, skiljer sig!

Vi skall titta på lite statistik över hur utvecklingen har har sett ut. Uppgifterna är hämtade från Statistiska Centralbyrån och sidan skilssmassa.com. Jag gjorde två diagram av siffror jag hämtat där.

Antal gifta och skilda år 1900-2000

Klicka på bilden för förstoring. Under perioden 1900-2000 (med statistik från tioårsintervaller) ser vi en varierande trend när det gäller hur många som gifter sig. Fram till 40-talet var det en stigande trend, men därefter minskade antalet rätt drastiskt. Antalet skilsmässor har dock stigit avsevärt och antalet har inte sjunkit särskilt mycket. Från en mycket liten procent skilsmässor har antalet skilsmässor per år uppgått till ca 50 % av antalet giftermål per år. 

Antal gifta och skilda åren 2000-2007.

Nästa diagram visar hur det har gått efter det. Uppgifterna jag har hämtat sträcker sig dock endast fram till 2007. Men vi ser i alla fall att under 2000-talet så har glädjande nog inte antalet skilsmässor per år fortsatt att stiga så drastiskt som tidigare, utan samma antal skiljer sig. Men fortfarande är det ju skyhöga siffror när man tänker efter! Ungefär hälften skiljer sig, av det antal som gifter sig per år! I Sverige registreras ungefär 40 000 giftermål per år, och runt 20 000 skilsmässor. Vidare visar SCB:s statistik att de flesta skilsmässorna sker redan efter tredje till fjärde året! "Kärleken slocknar" ja, för de flesta verkar det som. Den moderna sekulariserade svensken tror ju inte på att äktenskapet är instiftat av Gud, till att vara ett livslångt kärleksband mellan en man och en kvinna, något som människor trodde på förr i tiden därför att Bibeln lär så. 

I Dagen-artikel förlöjligar och förbigår Gudrun Schyman de argument som boken har bemötts av. Man har tagit upp hur barnen drabbas av skilsmässor, något som Schyman hastigt avvisar med orden att de målar upp katastrofscenarion, att det inte gynnar klimatet, och att "man läser statistik som fan läser Bibeln". Schyman lägger fokus på kvinnorna istället: 

"Problemet är att många, särskilt de yngre kvinnorna, upplevt att det i dagens samhälle finns ett skuldbeläggande kring skilsmässor som gör att många tvekar att ta steget." 

Jag undrar vilken värld hon lever i. I Dagens Sverige betraktas inte skilsmässa på samma sätt som när Gudrun var barn. Det är inte längre fult att skilja sig. Det är snarare lite ovanligt att man väljer att gifta sig, och de som gifter sig gör det relativt sent i livet, jämfört med förr. Jag har inte någonstans stött på det där "skuldbeläggandet" som skall finnas i samhället. Tvärtom är människor oerhört benägna att försvara skilsmässor, att se det som en slags lösning, för den moderna människan skall jag enligt den nya moralen först och främst förverkliga sig själv.  

Vidare skriver Schyman om kärleken, om kärleken mellan förälder och barn som skall vårdas även om man skiljer sig. Men hon får det att låta så lätt. Jag har träffat på många skilsmässobarn, sedan jag var liten och till min nuvarande ålder, som råkat oerhört illa ut pga skilsmässa. Som en talande parentes kan nämnas att jag och Nephele igår såg en SVT-dokumentär som heter "Välkommen till helvetet" [länk] som skildrar en helt vanlig lovande idrottskille vars liv stupade käpprätt efter det att föräldrarna skiljde sig. Han slutade med idrott och sjönk ned i tungt missbruk och dog av dess följder. Följande citat från en sida sammanställd av en grupp av experter utsedda av EU-kommissionen får sammanfatta hur barn drabbas av skilsmässor:

"En skilsmässa är ofta en traumatisk upplevelse. Både som barn och vuxen och oberoende av vem som tar initiativet till skilsmässan går man igenom en känslomässig process med upplevelser av sorg, kränkning, maktlöshet, övergivenhet, skuld och kaos. Skilsmässor är olika, men de är alla smärtsamma -mer eller mindre och under längre eller kortare tid. Både vuxna och barn ställs inför svåra uppgifter. En skilsmässa är ett beslut som får konsekvenser för alla i familjen. Livet blir inte som förut. Både för barn och vuxna brister den invanda ordningen. En nära gemenskap upplöses. Roller förändras och nya människor kommer ofta in i bilden. De som ofta drabbas hårdast är dock barnen. Den ursprungliga familjen existerar inte längre och barnets naturliga plats i familjen rubbas ...

Många vuxna "glömmer" sina barn i den smärtsamma process som skilsmässan är för dem. Det är viktigt att prata om att det inte är barnets fel att mamma och pappa skiljer sig. Barn används på många olika sätt som vapen i föräldrakonflikter. Barnet ska inte, som så ofta, behöva agera budbärare mellan föräldrarna. I en skilsmässa upplever barn ofta en stor lojalitetskonflikt. När barnen är hos den ena föräldern har de skuldkänslor över att de inte är hos den andra och tvärtom."(från web4health.info)

Jag tycker att det är märkligt och hemskt att man som offentlig person i Sverige propagerar för skilsmässor på grunder som att "kärleken slocknat" och man "utvecklats åt olika håll", när vi lever i ett land där hälften av de som gifter sig skiljer sig, och många ingår inte, precis som Gudrun, äktenskap överhuvudtaget. Att många skilsmässobarn drabbats djupt emotionellt av skilsmässor kan inte nog understrykas. Sen finns det säkert undantag också. Vi lever i alla fall inte ett land där man håller så hårt på äktenskapet att folk har det svårt och behöver kämpa mot "ägande och maktanspråk" (Schymans uttryck). Vi lever i ett land där många inte gifter sig, och där hälften av de som gifter sig per år, skiljer sig, och där barnen drabbas. 

"Happy, happy" is not for all. 

Läs f ö gärna Nepheles blogginlägg om skilsmässor.

/Shadow