Jag vill inte påstå att något den gör förvånar mig längre, men det finns alla skäl i världen att belysa de grova felen och varna. Denna anledning kommer att finnas så länge SvK fortfarande har en enda medlem kvar.
Traditionsenligt öppnades riksdagen i år, (den 9 september) med en gudstjänst i Storkyrkan i Stockholm, där statsministern och de flesta av de ledande politikerna brukar vara med, så även kungafamiljen.
Förutom det olyckliga i att överhuvutaget ha en sådan tradition, att blanda in kyrkan som en arena att högtidlighålla en ceremoni i, innan öppnandet av riksdagen, så finns det annat betydligt mer oroväckande som sedan 2007 vartannat år också har blivit en tradition.
Och det är att bjuda in representanter från andra religioner att aktivt delta i gudstjänsten!
Jag talar om islam och judendomen.
- Min övertygelse är att det finns bara en Gud, säger domprosten Åke Bonnier om varför bara representanter från de monoteistiska religionerna fick medverka i kyrkan.
- Jag har valt att inte samla andra religioner eller livsåskådningar, antingen för att de inte tror eller för att det är polyteism.
Okay, låt oss stanna till här ett ögonblick, herr Bonnier.
Du kan med ditt samvete säga att det bara finns EN Gud, och i kraft av ditt ämbete också företräda denna religion i Sveriges största kyrka, men inga röda lampor går igång när du meddelar kriterierna för att just dessa två världsreligioner ska få vara med..?
De är monoteistiska. Det betyder med andra ord att islam och judendomen håller en respektive gud för sann, inte flera (polyteistisk tro).
Så, om Baalsdyrkan hade varit utbredd idag, så hade också dess företrädare fått delta?
Baal är en av de värsta avgudar Bibeln fördömer, men föralldel, om många valde att endast tillbe Baal, så skulle dess representanter bjudas in..?
2 Kung 1:16
Han sade till denne: "Så säger HERREN: Eftersom du skickade sändebud för att fråga Baal-Sebub, guden i Ekron, som om det inte fanns någon Gud i Israel som du kunde fråga, därför skall du inte komma upp ur den säng som du har lagt dig i, ty du måste dö."
Återigen, citat Åke Bonnier: "Jag har valt att inte samla andra religioner eller livsåskådningar, antingen för att de inte tror"
Vilken tro visar då du på, Bonnier, när du medvetet hädar den kristna Guden genom att gå emot det första budet: "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig."
Vidare bibelställe att ha i beaktande:
"Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna." (1 Kor 10:20).
Kan man kalla det annat än hedendom när man, om så en högt uppsatt kyrkorepresentant, blandar ut Guds heliga ord med andra religioners avgudadyrkan, medvetet bjuder in att bryta sönder den gudomliga undervisning som BORDE vara det självklara att komma från en kristen gudstjänst?
"se då till att du inte lockas till att följa deras seder, sedan de blivit röjda ur vägen för dig. Fråga inte efter deras gudar, så att du säger: "Hur dyrkade dessa folk sina gudar? Jag vill göra på samma sätt." (5 Mos 12:30).
Här tågar SvK glatt i spetsen och inte bara frågar efter andra religioners gudar, utan bjuder in dem till egen helig härd och låter dessa predika ohämmat inför en åhörarskara vars själar kyrkan har, eller BORDE ha andligt ansvar för.
Ur Dagen: "församlingen frångår den kristna ordningen när rabbinen David Lazar läser ur psaltaren på hebreiska. Men det inslag som är mest ovanligt, och i mångas ögon mest kontroversiellt, är när imamen Othman Al Tawalbeh reciterar Koranen. Han sjunger ut verserna på arabiska, rakt ut i den guldglänsande Storkyrkan med alla dess kristna symboler och konstverk. Några sekunder efter att arabiskan klingat ut läses evangeliet enligt klassiskt svenskkyrkligt manér"
"Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom." (Joh 5:23).
Här finns ingen ära att tala om. Bara trasighet, uppror och otro.
För det är i grunden vad det handlar om.
Det finns ingen tro att tala om i Svenska Kyrkan idag, viljan att vara alla till lags och mötas över gränser, så även trosgränser, har för länge sedan fått spela ut det kristna budskapet som idag mer och mer skjuts undan till ett dammigt hörn. Allt på bekostnad av politisk korrekthet och en rädsla att sända "fel signaler" till de influenser som SvK är så pinsamt rädda att stöta sig med.
Att världens oro har ökat alltsedan attacken i World Trade Center, som vi nu har kunnat "fira" ett tioårsminne av, och att antalet muslimer världen över som länge varit förföljda och kanske i än högre grad är utsatta för misstänksamhet och hat nu, är ett faktum och någonting att dupt beklaga sig över. Det är ingenting vi ska acceptera.
Inte heller ska vi stillatigande acceptera en utbredning av högerextremism och invandrarfientlighet, vare sig den lågmält muttras i folkhemmet eller tjusigt kamoufleras under mediaanpassat "smink" i politiken, det är BRA att dessa konfliktfyllda frågeställningar tas på allvar. Det tjänar i hög grad att ifrågasätta inte minst människosynen hos var och en av oss. Ingen som lever fredligt ska någonsin behöva vara rädd för hotbilder om våldshandlingar enbart på grund av vem de är och vad de tror på, särskilt inte i ett civiliserat land som Sverige. Jag vill åtminstone tro att det är civiliserat.
Det är INTE så man vinner själar, det är inte så Gud vill att vi ska strida. Vi ska strida med evangelii kraftfulla levande Ord, inte med något annat vapen.
Men denna förening och dialog ska inte ske i Kyrkan. En dialog, som många av Svenska Kyrkans ledande biskopar och opinionshungriga präster vill ha det till att det är, skiljer sig gravt mot att välkomna Kristi ord utspätt med annat antiKristligt budskap.
Vore det så att målet är att bjuda in i avsikt att förmedla det frälsningsvissa budskapet med målet till omvändelse, så skulle allt vara gott och väl och i enlighet med Guds vilja.
Nu är det bara andlig söndring, under fryntliga leenden och hjärtliga handskakningar.
Den som idag frågar sig; "Bör jag lämna Svenka Kyrkan?", ska fråga sig om han eller hon tror på det kristna budskapet och att Bibelns ord är oavhängigt samhällets föränderliga klimat. Den personen bör fråga sig om det Jesus Kristus gjorde för mänskligheten var värt något, när Han dog för våra synder och återupprättade en väg mellan Människan och Gud.
Om svaret är ja på dessa frågor, så är också svaret på frågan om huruvida att stanna kvar i SvK eller ej, endast ett.
Dagen, Smålansposten, DN, SvD
/Nephele
 |
| Komponerad av Nephele |
Håller med dig till punkt och pricka, förutom den allra sista meningen. Vår förra diskussion i ämnet slutade med att man kan komma till olika slutsatser och att var och en får ta sitt eget ansvar. Men trots detta anser du tydligen fortfarande att du själv har den enda sanningen om vad som är rätt och fel i den här frågan.
SvaraRaderaDet är ytterst beklagligt att du intar en så kategorisk hållning gentemot andra som är precis lika måna som du om att följa Bibelns ord. Det är en attityd som stöter bort snarare än välkomnar. Själv funderar jag redan på om jag ska bry mig om att fortsätta följa denna blogg, vilket jag tycker är tråkigt eftersom jag inser att vi i mångt och mycket bygger vår världsbild och verklighetsuppfattning på samma grund och därmed skulle kunna ha utbyte av varandras tankar. Vi vet båda att vi i den bemärkelsen tillhör en ganska liten skara i vårt land.
(forts följer...)
(forts på föregående...)
SvaraRaderaInnan jag fattar några förhastade beslut om den saken, vill jag ställa en fråga som knyter an till det jag skrev i vår förra diskussion.
Vi kan väl vara överens om att det fanns en tid då man inte behövde fundera på om det var rätt att tillhöra Svenska kyrkan, en tid då den fortfarande stod för bibliska sanningar. Om det numera är fel att stanna kvar, vilket du påstår är en allmängiltig sanning för varje bekännande kristen, måste det följaktligen finnas en tidpunkt i historien då denna förändring inträdde. Vilket datum blev det fel för en bibeltrogen att vara kvar i Svenska kyrkan? Mot bakgrund av vad du skriver förväntar jag mig faktiskt att du har ett svar på detta.
Själv hävdar jag bestämt att det inte finns något sådant datum. Utifrån olika förutsättningar i olika människors och församlingars liv är denna tidpunkt olika för olika människor, och ingen har rätt att sätta sig till doms över en annan kristens samvete i en sådan fråga.
* * *
Avslutningsvis vill jag bara beklaga om några av mina ord låter hårda. Det är inte min avsikt. Jag vill inte ha någon pajkastningsdebatt, utan hoppas att jag kan bibehålla en någorlunda saklig ton i det jag skriver. Det är sanningen vi är ute efter här, både du och jag - inte att plocka billiga poäng på varandras bekostnad. Jag respekterar verkligen, och förstår mycket väl, din ståndpunkt när det gäller din egen relation till Svenska kyrkan. Hoppas bara att bli bemött med samma respekt när jag med samma sanningspatos, utifrån samma Bibel, kommer till en annan slutsats.
Bäste Anonym!
SvaraRadera"Det är ytterst beklagligt att du intar en så kategorisk hållning gentemot andra som är precis lika måna som du om att följa Bibelns ord. Det är en attityd som stöter bort snarare än välkomnar. Själv funderar jag redan på om jag ska bry mig om att fortsätta följa denna blogg,"
Det är givetvis upp till dig om du vill följa eller inte, men själv har jag inte för avsikt att skriva något annat än det jag uppfattar som Sanningen och kan verifiera med bibliska bevis.
För mig är det viktigt att säga ifrån när något är galet, och i detta tycker jag mig inte ha märkt någonstans att du själv har gjort det. Du sorgset beklagar faktum, det är ungefär allt..?
Nå, hursomhelst.
På din direkta fråga:
"Vilket datum blev det fel för en bibeltrogen att vara kvar i Svenska kyrkan? Mot bakgrund av vad du skriver förväntar jag mig faktiskt att du har ett svar på detta."
svarar jag såhär:
Tit 3:10
En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång, 11 eftersom du vet att en sådan är på fel väg och syndar och har dömt sig själv.
Rom 16:17-18
17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. 18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor.
Matt 18:15-17
Om din broder har begått en synd,* så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder. 16 Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord.* 17 Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han inte heller till församlingen, då skall han vara för dig som en hedning och publikan.
Om SvK var en liten kyrka med några hundra medlemmar, och endast ett fåtal församlingar, skulle du då fortfarande stanna kvar?
/Nephele
"För mig är det viktigt att säga ifrån när något är galet, och i detta tycker jag mig inte ha märkt någonstans att du själv har gjort det. Du sorgset beklagar faktum, det är ungefär allt..?"
SvaraRaderaVad är det jag borde ha sagt ifrån? Jag förstår inte vad du menar.
"Om SvK var en liten kyrka med några hundra medlemmar, och endast ett fåtal församlingar, skulle du då fortfarande stanna kvar?"
Frågan är hypotetisk och omöjlig att besvara. Sannolikheten att jag skulle ha stannat kvar är nog inte så stor, eftersom det är tveksamt om det i det läget hade funnits några rätta lärare och någon församling som stod fast i den bibliska tron. Men helt uteslutet är det kanske inte.
Så till min fråga. Du kunde inte ge mig något datum. Följaktligen kan jag inte heller ta ditt sanningsanspråk på allvar. Du förstår kanske att för att ett bibliskt bevis ska kunna vara giltigt, måste det också vara logiskt sammanhängande. Om man påstår, som du gör, att det är kategoriskt fel att vara kvar i en kyrka, måste det också finnas en tidpunkt då det blev fel. Jag begär bara att du talar om när detta skedde. Finns det ingen sådan allmängiltig tidpunkt, kan man inte heller hävda att det är fel för alla människor i alla situationer. Så enkelt är det.
(forts följer...)
(forts på föregående...)
SvaraRaderaDessutom finns det gott om mycket bibelkunniga och rättrogna kristna som kommit fram till att deras plats fortfarande är inom SvK. Att din tolkning skulle vara överlägsen deras är inte bara en förmäten inställning, det är dessutom svårt att på ett trovärdigt sätt förklara varför den skulle vara det.
Jag säger därför så tydligt jag kan: Du har fel. Det är mycket möjligt att Gud vill att du just nu ska stå utanför Svenska kyrkan och alla andra kyrkor (även om jag har mina tvivel på det sunda i detta). Men du har inte den blekaste aning om huruvida Han vill att jag ska verka inom eller utanför Svenska kyrkan. Och du ska inte heller låtsas som om du har det. För det vet bara Gud.
Tyvärr har jag erfarenhet av andra kristna med den kategoriska inställningen att deras bibeltolkning är den enda möjliga, och har sett med egna ögon hur obeskrivligt stor skada detta i förlängningen kan göra mot andra människor. Därför är det nog på sin plats att jag riktar en skarpare varning än tidigare för denna sorts självförhävelse. Kanske var det detta du menade med att "säga ifrån när något är galet"? I så fall har jag gjort det nu. Hoppas du tar det på allvar.
"Vad är det jag borde ha sagt ifrån? Jag förstår inte vad du menar."
SvaraRaderaJag menade att istället för att beklaga det som hänt och händer i SvK, och hålla med till minst 90% av det jag skriver, så borde du agera. Säga ifrån. Visa i handling att du inte accepterar villolärorna som florerar i kyrkan.
Att du inte vill vara en del av dem.
"Frågan är hypotetisk och omöjlig att besvara. Sannolikheten att jag skulle ha stannat kvar är nog inte så stor,"
Då visar du en inkonsekvens, som har mer att göra med antalet medlemmar än vad Gud har sagt.
Om du kan lämna ett mindre sammanhang men inte ett större, då finns det skäl att ifrågasätta dina argument.
Även för dig.
"Så till min fråga. Du kunde inte ge mig något datum. Följaktligen kan jag inte heller ta ditt sanningsanspråk på allvar. Du förstår kanske att för att ett bibliskt bevis ska kunna vara giltigt, måste det också vara logiskt sammanhängande. Om man påstår, som du gör, att det är kategoriskt fel att vara kvar i en kyrka, måste det också finnas en tidpunkt då det blev fel. Jag begär bara att du talar om när detta skedde. Finns det ingen sådan allmängiltig tidpunkt, kan man inte heller hävda att det är fel för alla människor i alla situationer. Så enkelt är det."
Jag beklagar att du begär något som borde vara självklart för dig och ditt samvete men inte accepterar mitt svar, än mindre de skriftställen jag lagt in.
I samma stund något sker i kyrkan, bör du ifrågasätta och kräva svar för att sedan ta beslutet om du ska lämna eller inte. Vill du att jag ska ge dig ett datum för detta..?
Denna diskussion tenderar att bli absurd.
"Dessutom finns det gott om mycket bibelkunniga och rättrogna kristna som kommit fram till att deras plats fortfarande är inom SvK. Att din tolkning skulle vara överlägsen deras är inte bara en förmäten inställning, det är dessutom svårt att på ett trovärdigt sätt förklara varför den skulle vara det."
Det är med all önskvärd tydlighet så att du lyssnar till människan före skriften, det har du redan visat.
Intressant att du bara avfärdar bibelställena utan minsta kommentar.
"Jag säger därför så tydligt jag kan: Du har fel"
Bevisa det utifrån Bibeln. Betänk då också att du nyss skrev att du håller med ALLT i mitt ovanstående blogginlägg, fram till sista meningen.
"Tyvärr har jag erfarenhet av andra kristna med den kategoriska inställningen att deras bibeltolkning är den enda möjliga, och har sett med egna ögon hur obeskrivligt stor skada detta i förlängningen kan göra mot andra människor. Därför är det nog på sin plats att jag riktar en skarpare varning än tidigare för denna sorts självförhävelse. Kanske var det detta du menade med att "säga ifrån när något är galet"? I så fall har jag gjort det nu. Hoppas du tar det på allvar. "
jag tar inte någon på allvar som så kategoriskt avfärdar vad Bibeln säger, och pratar om att andra (jag) åsamkar andlig skada, när du är den som både i dina argument och ditt handlande visar att det är helt okay att stanna kvar i en avfallen kyrka där tron riskerar att dö snabbare än en ros i ökenhetta utan vatten.
Jag beklagar överhuvudtaget det du skriver här och tänker fortsätta skriva emot dig, med bibliska argument, för att ta hänsyn till andra som läser denna blogg.
/Nephele
Du skrev: "Om man påstår, som du gör, att det är kategoriskt fel att vara kvar i en kyrka, måste det också finnas en tidpunkt då det blev fel. Jag begär bara att du talar om när detta skedde. Finns det ingen sådan allmängiltig tidpunkt, kan man inte heller hävda att det är fel för alla människor i alla situationer. Så enkelt är det."
SvaraRaderaNej, det är ännu enklare än så. Vi måste först göra en åtskillnad mellan det gamla och det nya förbundesfolket. I teokratin Israel, som var Guds folk, ingick man i folket även som avfallen. Man straffades och förmanades förvisso, och även i detta folk tillhörde man endast "det sanna Israel" om man hade tron. Likväl fanns det ett särskilt löfte om att detta jordiska Israel, med dess fysiska landsgränser, dess fysiska tempel, dess fysiska krig, dess fysiska strafflagar, dess fysiska folkgränser, var ett utvalt folk av Gud med särskilda löften av Gud, löften om att Guds Messias skulle komma ifrån dem, och att Gud skulle vara med dem. Därmed var även de ogudaktiga med i det jordiska gudsfolket Israel även om inte alla var med i det andliga sanna Israel. Läs boken "Israels frälsning" av Seth Erlandsson som finns online. Det är dock stor skillnad mellan det gamla och det nya förbundsfolket. I det nya förbundsfolket kan man inte avskärma ett visst land, en viss etnicitet, en viss organisation, en viss kyrka till att vara Guds folk som man inte för lämna. I det nya förbundet förväntas alla vara troende och lyda Gud, ty det är ett folk som fått evangelium uppenbarat och som skall följa sin Mästare i allt han lär. Det kan förvisso finnas otroende i en evangelisk kristen kyrka, men de märks inte, eftersom tron inte är synlig. Det nya förbundsfolket kännetecknas av att de håller sig till de medel varigenom Gud uppväcker och bevarar oss i tron, d.vs evangeliets predikan, dopet, nattvarden, och allt som Bibeln lär. På grund av detta är ingen människa bunden att tillhöra t.ex. den romersk katolska kyrkan när den far vilse, eller den svenska kyrkan när den far vilse, eller de mer bibeltrogna lutherska kyrkorna när de far vilse. Man skall korrigera och förmana när människor kommer bort från sanningen, men det avgörande för fortsatt gemenskap är huruvida människor lyssnar till förmaning, först från den enskilde, sedan med vittnen och sedan inför församlingen (Matt 18:15-18). Det avgörande är således den respons som den ogudaktige eller den villolärande ger. Det är omöjligt att utifrån NT bevisa att man skall ha fortsatt gemenskap även när människor inte längre rättar sig efter Guds ord. Vi är ju inte GT:s förbundsfolk, vi är det nya förbundets folk med klar undervisning om hur man skall gå till väga. Således måste man undersöka: lyssnar han (Matt 18:15-18), lever han ogudaktigt (1 Kor 5), rättar han sig (2 Tess 3:14), ändrar han sig efter varning (Tit 3:10). De kristna har kollektiv skuld när de låter människor synda offentligt utan förmaning, och när de låter villlärare fortsätta lära falskt (läs breven till de sju församlingarna i Uppenbarelseboken).
/Shadow (forts följer)
Vad gäller tidpunkten för skilsmässa ifråga om kyrkogemenskap måste man helt enkelt fråga sig enkla frågor som: drivs falsk lära? försvaras synd? har synden förmanats? har man tagit emot föramningen? vilken respons gav det? Det enda sättet för att rättfärdiga ett fortsatt medlemskap i SvK vore alltså om man själv försökte omvända alla obibliska lärare men såg att de inte tog emot det. Detta har gjorts i årtionden. De har varnats gång på gång, både inom och utanför kyrkan. Men de har inte förbättrats. Redan på 70-talet så gick biskopsmötets bibelkommission ut med en skrift där man hävdade att Bibeln inte kan betraktas som ett absolut rättesnöre, att Bibeln innehåller motsägelser och sakfel, att Bibelns underverk inte är sanna osv. (boken heter "Bibelsyn och bibelbruk" som skulle besvara frågan i vilken mening är Bibeln Guds ord). Redan på 70-talet klagade många människor inifrån och utifrån SvK över att man fick lära i stort sett vad som helst i kyrkan, t o m förneka att Jesus är sann Gud, att han är född av en jungfru, att han gjort underverk, att han uppstått från de döda, att han skall komma tillbaka för att döma hela världen. Har det blivit bättre? Vi vet alla hur extrem K G Hammar var som ärkebiskop. Vi vet också att Svenska kyrkan, som redan gjort många avsteg från Bibeln på så många punkter, vill viga homosexuella i kyrkan.
SvaraRaderaMan måste vara blind om man tror att man kan omvända detta sjunkande skepp.
Du har rätt i att det kan vara individuellt när man lämnar SvK. Men då handlar det endast om den egna kunskapen och insikten. Rent objektivt kan man säga att alla bör lämna SvK, även om inte alla ännu förstått det. Vi kommer inte tiga om detta i vår blogg. Vi har för mycket kärlek till de själar som fortfarande kvar i detta sjunkande skepp.
mvh Shadow