Visar inlägg med etikett Film. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Film. Visa alla inlägg

fredag 8 november 2013

Martin Luther, Heretic (1983)




Det finns en ovanligt bra Luther film som någon har lagt upp i sin helhet på Youtube. Jag länkar till den här ovan. Filmen heter Martin Luther, Heretic och är från 1983. Några av er har kanske sett filmen Luther från 2003 med Joseph Fiennes i huvudrollen. Jag gillar även den filmen.

Det finns även en äldre svart-vit film från 50-talet om Luther som jag har liggandes någonstans, men den har jag inte sett i sin helhet. Jag har även en dramatisering (mer teaterlik) av Luthers liv från 1973 med Stacy Keach i huvudrollen (han spelade bl a Barabbas i filmen/tv-serien Jesus från Nazareth samt nazi ledare i filmen American History X).

Jag är inte särskilt bra på att känna igen och namnge skådespelare, men huvudrollsinnehavaren i Martin Luther, Heretic (Jonathan Pryce) kände jag igen från bl a TV-filmen David (1997) där han spelade kung Saul. Luthers motståndare Johann Eck spelas av Philip Stone och honom känner jag igen som servitören Delbert Grady i The Shining (1980), samt Moses svärfar Jetro i filmen Moses (1995).

I vilket fall som helst. Jag var lite skeptisk när jag började titta på filmen eftersom jag aldrig hört talas om den, och jag tänkte att det kanske är en dålig B-film. Jag blev dock väldigt positivt överaskad. Martin Luther, Heretic tränger djupare in i Martin Luthers teologi, personliga anfäktelser och frälsningsvisshet än t.ex. Luther från 2003. Det är en mycket uppbygglig och intressant TV-film och ger en rätt god inblick i vad som drev Luther, och den stämmer väl med de biografier som jag läst om hans liv och tro.

Rekommenderas varmt!

/Göran

tisdag 17 september 2013

söndag 15 september 2013

Jag är med er alla dagar

Scen ur filmen "Jesus från Nasaret". Jesus hos lärjungarna 
efter sitt ställföreträdande lidande, sin död och uppståndelse 
för vår frälsnings skull.





måndag 29 augusti 2011

Bästa Jesusfilmen?

Aftonbladet 29/8 rapporterar hur Israeliska myndigheter tröttnat på att många Jesusfilmer spelas in i andra länder än Israel. "The passion of the Christ" spelades t.ex. in i Italien. 


Jesus tvättar sina lärjungars fötter.
Ur Mel Gibsons The Passion of the Christ (2004).
Vilka Jesusfilmer tycker våra läsare är bäst? Skriv gärna en kommentar och rekommendera, och motivera varför! 

Själv tycker jag att den klassiska Jesus of Nazareth (1977) är utomordentligt bra. Den är vacker, varm, innehåller oerhört starkt skådespeleri, och dess extra inslag (som inte finns i Bibeln) påverkar inte så mycket i negativ riktning. 

Jag gillar också The Passion of the Christ (2004), som dock inte skildrar lika mycket av Jesu liv, förkunnelse och verksamhet som Jesus från Nasaret, utan endast fokuserar på hans sista dygn fram till korsfästelsen (och en kort scen av hans uppståndelse). Jag tycker att den är oerhört vackert filmad på många sätt. Liksom många andra tycker jag i och för sig att våldscenerna är lite "overkill", men inte på så sätt att de gör filmen dålig. Den är bara tung för ögat att se. Samtidigt var ju korsfästelsen som avrättningsmetod oerhört grym, och det är bra att man skildrar dess nakna brutalitet utan att sminka bort för mycket. Det som saknas i filmen är lite mer undervisning om hans lidandes syfte, innebörd och verkan.

Tja, vad finns det mer för Jesusfilmer?
  • I DVD-boxen med 13 skivor med bibelfilmer från Genesis till Uppenbarelseboken (2008) finns det också en Jesusfilm (Jesus heter den nog bara). Jag har inte sett den i sin helhet, men stora delar av den. Jag har väldigt svårt för den filmen. Jesus skildras som en hippie kille, typ, som springer omkring med lärjungarna och skrattar. När han frestas i öknen av djävulen (gestaltat som en man i kostym samt en kvinna i röd klänning) så finns det obibliska inslag, att Jesus skulle tömmas på sin gudom innan han frestas. Det är väldigt främmande för Bibelns lära om Jesu gudomliga och mänskliga natur. Hans gudom kan inte komma och gå, utan finns där hela tiden, även om han i sitt förnedringstillstånd här på jorden väljer att avstå från att bruka mycket av sin makt och härlighet. Det ingick ju i saken: att han skulle ställas under lagen, vara människa som vi, frestas men vara utan synd (Gal 4:4-5; Heb 4:15) "Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden - döden på korset." (Fil 2:6-8).
  • The Gospel of John (2003) ingår i serien The visual Bible. Jag har inte sett hela, endast delar. Men den verkar mycket lovande och bra. Kanske hamnar den bland mina favoriter. Jag tror att den följer Johannesevangeliet ordagrant. 
  • Miracle maker - Story of Jesus (2000), är en animerad Jesusfilm, med dockor och även tecknat. Jag har inte sett den. Jag såg att den också finns på youtube.
  • Jesus (1979), följer Lukasevangeliets text. Jag har inte sett den i sin helhet. Den har under lång tid funnits på internet att se gratis, textad till många olika språk inklusive svenska. 
  • Kristi sista frestelse (1988), eller the last temptation of Christ, är en bedräglig Jesusfilm med många obibliska slag, precis som boken den är baserad på. Jesus framställs på ett sätt som stämmer föga med Bibeln. Han "blir" Guds son, utan att vara det först. Han frestas på korset och faller i tanken för frestelsen att skaffa familj, upplever ett drömscenario (?) där han stiger ned från korset, bildar familj, lever ett långt liv på jorden, men ändrar sig sedan och ber om att få tas tillbaka på korset! Skådespelarna Willem Dafoe och Harvey Keitel samt regissören Martin Scorsese uppskattar jag annars. Men den här filmen är skräp ur ett andligt perspektiv, och späder bara på dumma teorier om att Jesus inte skulle ha varit Gud allt sedan evigheten och inkarnationen. 
  • Matthew (1993), ingår i serien the visual Bible. Jesus enligt Matteusevangeliet. Följer texten noggrant. Jag gillar inte hur Jesus gestaltas, men det är väl en smaksak. Han är liksom lite för amerikansk av sig, för mig.  Men det är ju bra att de följer texten. Den är bättre än många andra Jesusfilmer i alla fall.
  • Visste ni att Max von Sydow har spelat Jesus? Filmen heter Mannen från Nasaret (1965), orginalets titel är The Greatest Story Ever Told. Jag har inte sett den. Det skall vara von Sydow's första internationella film, sedan han mest varit känd för filmerna av Ingemar Bergman. 
Har ni tips på någon bra Jesus film? Skriv gärna och berätta!


/Shadow

fredag 12 augusti 2011

Hett tips

Här ska ni få ett fantastiskt dokumentärtips! Länken går till Youtube och en dramatiserad dokumentär om Martin Luthers liv och gärningar. Martin Luther - The Reluctant Revolutionary. (Det är en spellista, alla delar spelas upp automatiskt i rätt ordning)
Det finns få människor i kyrkohistorien som har åstadkommit så mycket gott för kristendomen som han. Hans mod att trotsa den romerska kyrkans oheliga anspråk på monopol på människans frälsning, kostade honom mycket. Utan att medvetet välja det eller överväga konsekvenserna, drog han igång en historiskt avgörande reformation när han spikade upp sina berömda 95 teser på slottskyrkoporten i Wittenberg 1520. En bannbulla utfärdades från påven, som inte tålde att bli ifrågasatt och emotsagd.
Den bullan brände Luther på bålet.

Han levde ett intressant liv, men också ett som var fullt av prövningar och många själsliga anfäktelser, Martin Luther.
Innan han kom till insikt om den fria nåden i Kristus, var han bunden till den lagiska träldomen som den romerska kyrkan höll sina skötesjälar i.
Det var Luther som förde tillbaka fokus till Skriften allena, och till budskapets kärna: rättfärdiggörelse av nåd och genom tro endast

/Nephele


måndag 11 juli 2011

Kristet föredömligt, Caviezel!

Dagen.se berättar om skådespelaren Jim Caviezel, som inte får några roller i Hollywood längre.
Caviezel är den skådespelare som porträtterar Jesus i Mel Gibsons stora filmsuccé "The Passion of the Christ".
Innan dess hade han gjort ett antal relativt anonyma filmer som t ex "Highwaymen","Angel eyes" och "The thin red line". Han spelade också en av huvudrollerna i en nyinspelning av klassikern "Greven av Monte Cristo".

När han tackade ja till rollen som Jesus, skulle det komma att bli hans största filmroll, vilket brukar betyda genombrott då en skådis går från B till A-filmer.
Men han berättar själv att bara tjugo minuter efter att han tackat ja, ringe Gibson själv upp honom och varnade: "Du kommer aldrig att arbeta i den här stan igen".
Caviezel hade då svarat honom: "Vi måste alla bära våra kors".
Han har själv en djup Gudstro, och förstod att filmen skulle kunna innebära slutet för hans karriärklättrande, åtminstone upp till klicken i  "the Big League".

Och han fick rätt. Efter filmen blev Hollywood tyst, antagligen för att Caviezels namn alltid skulle förknippas med "The Passion of the Christ", och som vi redan nämnt här i bloggen är Jesus en provokativ nagel i mångas ögon (eller rättare sagt: i deras samveten)

Tydligen tyckte Hollywood med alla dess filmbolag och maktmänniskor inom just filmen, att Caviezel skulle vara alltför riskfylld att ge några fler filmerbjudanden med sin nu kontroversiella bakgrund. Hur tänker de? Att Caviezels närvaro på vita duken, oavsett rollkaraktär, får publiken att associera på ett för Hollywood ogynnsamt sätt..?
Skulle publiken få dåligt samvete, därför att påminnelsen om Gibsons film ytterligare leder till påminnelse om den verkliga Jesus..? Och därifrån är inte steget långt till att människor inte lika lätt kan distraheras från tankarna på sin egen synd och behov av omvändelse, och detta är knappast något som Hollywood hjälper till med.

(Mel Gibson finansierade den största delen av sin omtalade film själv, liksom han skrev, producerade och regisserade den i huvudsak på egen hand)

Men Jim Caviezel tar det hela med ro.
”Vi måste alla bära våra kors.
Vi måste ge upp våra namn, våra anseenden, våra liv för att berätta om sanningen."


DET är så oerhört starkt sagt! Denna inställning säger också att han verkligen har en Gudstro, om man förutsätter att han menar vad han säger.
För det är precis så det är.

Budskapet om Gud är alltför dyrbart för att INTE delas ut till alla, och om man måste göra vissa offer i sitt eget liv för att få föra ut Sanningen om vår Frälsare, Jesus Kristus, så är det värt det. Det är värt allt.
Caviezel ångrar absolut inte att han gjorde filmen. Just för att det är värt priset han får betala.
Det är mycket glädjande och inpirerande, även för andra kristna att läsa detta!

Att sätta Jesus som nummer ett i sitt liv är långtifrån alltid en enkel sak att göra. Men att med glädje ta vad det nu än är som för oss personligen blir negativt eller kostsamt eller innehåller uppoffringar, det är stort i Guds ögon. När Han ser vår ärliga kärlek till Honom, som kommer av evangelium, då vet Han att Han har med ett av sina barn att göra.

Jag vill bara poängtera att människan aldrig kan avgöra vem som är Guds sanna barn, det kan endast Han, utifrån den exklusiva kännedom Han har om våra hjärtan. (2 Tim 2:19)


/Nephele