Dagen.se berättar om skådespelaren Jim Caviezel, som inte får några roller i Hollywood längre.
Caviezel är den skådespelare som porträtterar Jesus i Mel Gibsons stora filmsuccé "The Passion of the Christ".
Innan dess hade han gjort ett antal relativt anonyma filmer som t ex "Highwaymen","Angel eyes" och "The thin red line". Han spelade också en av huvudrollerna i en nyinspelning av klassikern "Greven av Monte Cristo".
När han tackade ja till rollen som Jesus, skulle det komma att bli hans största filmroll, vilket brukar betyda genombrott då en skådis går från B till A-filmer.
Men han berättar själv att bara tjugo minuter efter att han tackat ja, ringe Gibson själv upp honom och varnade: "Du kommer aldrig att arbeta i den här stan igen".
Caviezel hade då svarat honom: "Vi måste alla bära våra kors".
Han har själv en djup Gudstro, och förstod att filmen skulle kunna innebära slutet för hans karriärklättrande, åtminstone upp till klicken i "the Big League".
Och han fick rätt. Efter filmen blev Hollywood tyst, antagligen för att Caviezels namn alltid skulle förknippas med "The Passion of the Christ", och som vi redan nämnt här i bloggen är Jesus en provokativ nagel i mångas ögon (eller rättare sagt: i deras samveten)
Tydligen tyckte Hollywood med alla dess filmbolag och maktmänniskor inom just filmen, att Caviezel skulle vara alltför riskfylld att ge några fler filmerbjudanden med sin nu kontroversiella bakgrund. Hur tänker de? Att Caviezels närvaro på vita duken, oavsett rollkaraktär, får publiken att associera på ett för Hollywood ogynnsamt sätt..?
Skulle publiken få dåligt samvete, därför att påminnelsen om Gibsons film ytterligare leder till påminnelse om den verkliga Jesus..? Och därifrån är inte steget långt till att människor inte lika lätt kan distraheras från tankarna på sin egen synd och behov av omvändelse, och detta är knappast något som Hollywood hjälper till med.
(Mel Gibson finansierade den största delen av sin omtalade film själv, liksom han skrev, producerade och regisserade den i huvudsak på egen hand)
Men Jim Caviezel tar det hela med ro.
”Vi måste alla bära våra kors.
Vi måste ge upp våra namn, våra anseenden, våra liv för att berätta om sanningen."
DET är så oerhört starkt sagt! Denna inställning säger också att han verkligen har en Gudstro, om man förutsätter att han menar vad han säger.
För det är precis så det är.
Budskapet om Gud är alltför dyrbart för att INTE delas ut till alla, och om man måste göra vissa offer i sitt eget liv för att få föra ut Sanningen om vår Frälsare, Jesus Kristus, så är det värt det. Det är värt allt.
Caviezel ångrar absolut inte att han gjorde filmen. Just för att det är värt priset han får betala.
Det är mycket glädjande och inpirerande, även för andra kristna att läsa detta!
Att sätta Jesus som nummer ett i sitt liv är långtifrån alltid en enkel sak att göra. Men att med glädje ta vad det nu än är som för oss personligen blir negativt eller kostsamt eller innehåller uppoffringar, det är stort i Guds ögon. När Han ser vår ärliga kärlek till Honom, som kommer av evangelium, då vet Han att Han har med ett av sina barn att göra.
Caviezel är den skådespelare som porträtterar Jesus i Mel Gibsons stora filmsuccé "The Passion of the Christ".
Innan dess hade han gjort ett antal relativt anonyma filmer som t ex "Highwaymen","Angel eyes" och "The thin red line". Han spelade också en av huvudrollerna i en nyinspelning av klassikern "Greven av Monte Cristo".
När han tackade ja till rollen som Jesus, skulle det komma att bli hans största filmroll, vilket brukar betyda genombrott då en skådis går från B till A-filmer.
Men han berättar själv att bara tjugo minuter efter att han tackat ja, ringe Gibson själv upp honom och varnade: "Du kommer aldrig att arbeta i den här stan igen".
Caviezel hade då svarat honom: "Vi måste alla bära våra kors".
Han har själv en djup Gudstro, och förstod att filmen skulle kunna innebära slutet för hans karriärklättrande, åtminstone upp till klicken i "the Big League".
Och han fick rätt. Efter filmen blev Hollywood tyst, antagligen för att Caviezels namn alltid skulle förknippas med "The Passion of the Christ", och som vi redan nämnt här i bloggen är Jesus en provokativ nagel i mångas ögon (eller rättare sagt: i deras samveten)
Tydligen tyckte Hollywood med alla dess filmbolag och maktmänniskor inom just filmen, att Caviezel skulle vara alltför riskfylld att ge några fler filmerbjudanden med sin nu kontroversiella bakgrund. Hur tänker de? Att Caviezels närvaro på vita duken, oavsett rollkaraktär, får publiken att associera på ett för Hollywood ogynnsamt sätt..?
Skulle publiken få dåligt samvete, därför att påminnelsen om Gibsons film ytterligare leder till påminnelse om den verkliga Jesus..? Och därifrån är inte steget långt till att människor inte lika lätt kan distraheras från tankarna på sin egen synd och behov av omvändelse, och detta är knappast något som Hollywood hjälper till med.
(Mel Gibson finansierade den största delen av sin omtalade film själv, liksom han skrev, producerade och regisserade den i huvudsak på egen hand)
Men Jim Caviezel tar det hela med ro.
”Vi måste alla bära våra kors.
Vi måste ge upp våra namn, våra anseenden, våra liv för att berätta om sanningen."
DET är så oerhört starkt sagt! Denna inställning säger också att han verkligen har en Gudstro, om man förutsätter att han menar vad han säger.
För det är precis så det är.
Budskapet om Gud är alltför dyrbart för att INTE delas ut till alla, och om man måste göra vissa offer i sitt eget liv för att få föra ut Sanningen om vår Frälsare, Jesus Kristus, så är det värt det. Det är värt allt.
Caviezel ångrar absolut inte att han gjorde filmen. Just för att det är värt priset han får betala.
Det är mycket glädjande och inpirerande, även för andra kristna att läsa detta!
Att sätta Jesus som nummer ett i sitt liv är långtifrån alltid en enkel sak att göra. Men att med glädje ta vad det nu än är som för oss personligen blir negativt eller kostsamt eller innehåller uppoffringar, det är stort i Guds ögon. När Han ser vår ärliga kärlek till Honom, som kommer av evangelium, då vet Han att Han har med ett av sina barn att göra.
/Nephele
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar