Gäller Jesu försoningsverk verkligen mig? I anfäktelsens stund kan man få för sig att det som Jesus gjorde på Golgata och genom sin uppståndelse endast gäller vissa andra människor.
Man kan komma i svåra grubblerier och tro att det som Jesus gjorde nog gäller andra människor, sådana människor som har avgjort sig för Gud, som lyder Gud, som går i kyrkan, som lever ett gudfruktigt liv, som har haft starka upplevelser av Guds kärlek, som har gjort goda gärningar, som inte har syndat svårt osv.
Sådana tankar är obibliska. Det vi bör göra när vi funderar och grubblar är att vända oss till Guds ord där svaret på våra frågor finns. Sanningen är att Jesu försoningsverk omfattar hela mänskligheten. Om du är en människa av kött och blod, en syndare, då har Jesus försonat dig med Gud en gång för alla, för att du skall tro på detta, finna frid i detta, och tacka Gud för detta.
Några bibelord:
"Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom." (Jes 53:6).
"Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad." (Rom 5:18-19).
"Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern - Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens." (1 joh 2:1-2).
"Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe." (1 Tim 2:5-6).
"Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem (...) Men vad kan vi då berömma oss av? Allt beröm är uteslutet. Genom vilken regel? Genom gärningarnas? Nej, genom trons regel. Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar." (Rom 3:23-28).
"Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda." (Joh 3:16-19).
"Men Jesus, som för en liten tid gjordes ringare än änglarna, honom ser vi nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe." (Hebr 2:9).
"Och han sade till dem: "Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. " (Mark 16:15).
Vår frälsning är inte något ovisst eller osäkert, utan lika säkert som det faktum att Gud har sänt sin Son till världen för att uppfylla lagen i vårt ställe och lida och dö i vårt ställe. Om vi kommer i anfäktelse och Djävulen säger "Det gäller inte dig" så kan vi hänvisa honom till ett historiskt faktum: Jesu försoningsverk. Enligt Romarbrevet kapitel 6 är vi också förenade med Jesu död och uppståndelse genom dopet.
Vi har inget att berömma oss av inför Gud. Gud sände sin Son att frälsa syndare. Jesus sa: "Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat" (Luk 19:10). Paulus skriver: "Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare - och bland dem är jag den störste." (1 Tim 1:15).
Det är inget som skiljer Guds barn ifrån världens barn när det gäller deras ursprunliga tillstånd, deras natur. Av naturen var vi alla vredens barn (Ef 2:3) och "vi gick alla vilse som får" (Jes 53:6). Jesus frälste oss inte för att vi är bättre, för att vi blev förändrade, pånyttfödda, lärjungar osv utan pånyttfödelsen är en förvandling som sker i syndaren eftersom den allmänna nåden appliceras på henne och tas emot. Föremålet för Guds kärlek i Kristus Jesus är den förlorade onda världen, och vi räknas alla till den, av naturen. Ingen har något annat att berömma sig av än Guds godhet och kärlek genom Jesus.
För den som brottas med sin synd och sitt samvete är det en stor tröst att veta att frälsningen gäller inte endast de som tagit emot den rätt, endast de som har en "levande tro", endast de som är utvalda, endast de som kallar sig för kristna osv. När det gäller den objektiva fasta grunden för frälsningsvissheten så får vi inte förtiga att Skriften lär att Kristus är hela världens och allas frälsare.
Förvisso går somliga förlorade, men INTE pga att något skulle fattas dem från Guds sida. Gud har inte hoppat över några eller missat några, när han led och dog på korset. Budskapet om förlåtelse, nåd och frälsning är inte riktat till endast de troende. Nej Skriften lär att Gud är vår frälsare "som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen." (1 tim 2:4). Vilken sanning? Jo, evangeliets sanning som gäller dem.
Tänk då så, när du brottas med dina känslor och med din synd och inte känner dig säker om din frälsning, att lika fast och visst som att Kristus spikades fast vid korset och uppstod på den tredje dagen för alla människor, en gång för alla - lika fast och visst är dina synder försonade och all din skuld borttagen. Det är detta som evangeliet handlar om och som Gud vill att du skall tro på och hålla dig till.
"Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. " (2 Kor 5:18-20). ·
"Ty Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött." (2 Kor 5:14).
Relaterande material på nätet
Den allmänna rättfärdiggörelsen av Dr G. Stöckhardt, Tidskriften Biblicum nr 1-2, 1980 sid. 37.
Den allmänna rättfärdiggörelsen av Håkan Bäck. Tidskriften Biblicum nr 3, 1974 sid. 61.
Den objektiva rättfärdiggörelsen av Siegbert W Becker. Tidskriften Biblicum nr 3, 1983 sid. 109.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar