"Ingen må därför tänka, att det är likgiltigt, om man beder eller icke, såsom ogudaktiga människor hängiva sig åt dylik vanföreställning och tänka: 'Varför skulle jag bedja? Vem vet, om Gud aktar på eller vill höra min bön? Beder inte jag, så beder en annan.' De komma på så sätt in i vanan att aldrig bedja och undskylla sig med att vi förkasta falska och skrymtaktiga böner, liksom lärde vi, att man icke bör eller får bedja (...)
Men att bedja är, såsom andra budet säger, att anropa Gud i all nöd. Det begär han också av oss, och det får icke bero av vårt gottfinnande, utan vi skola och måste bedja, om vi vilja vara kristna, lika väl som vi skola och måste vara lydiga mot fader och moder samt mot överheten. Ty genom åkallan och bön varder Guds namn ärat och brukat till själens gagn. Detta bör du nu framför allt besinna, så att du kan tysta ned och tillbakavisa sådana tankar, som avhålla och avskräcka dig från att bedja. Ty liksom det icke går an, att en son säger till sin fader: 'Vad spelar min lydnad för roll? Jag vill gå och göra vad mig lyster; det har ändå ingen betydelse', utan liksom budet finnes: du skall och måste göra det, på samma sätt står det icke i mitt skön att göra eller underlåta, utan jag skall och måste bedja. (...)
För det andra borde vi så mycket mer lockas och drivas till bön, som Gud också tillfogat ett löfte och utfäst sig, att det skall vara visst och säkert som vi bedja, såsom han säger i Ps. 50:15: 'Åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig', och Kristus säger i Matt. 7:7f.: 'Bedjen, och eder skall varda givet, ty var och en som beder, han får.' Sådant borde ju väcka och upptända vårt hjärta till att bedja med lust och kärlek, då han med sitt ord betygar, att vår bön behagar honom hjärtligen väl och därtill förvisso skall bliva hörd och uppfylld, på det att vi icke må förakta hans befallning eller slå den i vädret och bedja i ovisshet."
(Martin Luther, ur Stora katekesen).
"Vad betyder Amen? Det betyder, att jag skall vara säker på att vår himmelske Fader godtar dessa böner och hör dem. Ty han har själv befallt oss att be på detta sätt och lovat att höra oss. Amen, amen, det betyder: Det är sant och visst, så skall det bli!"
(Martin Luther, ur Lilla katekesen).
"'Fader vår, som är i himmelen' (Matt 6:9). Fastän jag märker att jag tyvärr inte kan av hjärtat säga Fader Vår - det kan ingen människa på jorden, annars var vi saliga redan här - så vill jag ändå försöka, såsom när ett barn börjar jollra vid sin moders barm. Och om jag än inte helt kan förstå orden så vill jag ändå inte låta dem stå där till ingen nytta eller rent av förneka dem. Då kan jag lätt förlora allting. Och fastän jag inte fullständigt behärskar spelets regler så vill jag ändå inte avbryta spelet, för då har den onde vunnit. Nej, jag vill dagligen lära mig stava på de här orden till dess jag med Guds hjälp lärt mig detta Fader vår. Och fastän jag stapplar vill jag i alla fall ständigt upprepa denna Kristi predikan."
(Martin Luther, ur "Andlig skattkammare").
"'Be oavbrutet' (1 Tess 5:17). Hos varje sann kristen bor den helige Ande. Han manar till ständig bön. Fastän den kristne inte varje stund rör sina läppar eller uttalar böneord så tränger ändå suckar oavlåtligen fram ur hans hjärta: käre Fader, helgat varde ditt namn, tillkomme ditt rike, ske din vilja hos oss, hos alla. Och ju hårdare prövningarna, frestelserna och nöden drabbar den kristne, desto mer brinnande blir hans suckar och böner. Ja, man kan inte finna någon kristen som är utan bön lika litet som man kan finna någon levande människa utan puls. Pulsen är aldrig stilla utan slår ständigt både under sömn och arbete utan att man medvetet ger akt på den."
(Martin Luther, ur "Andlig skattkammare").
"'Förtrösta alltid på honom, du folk, utgjut era hjärtan för honom. Gud är vår tillflykt' (Ps 62:9). Om du har något behov så vill jag ge dig ett gott råd: Utgjut ditt hjärta för Herren. Lägg fram dina bekymmer för honom. Dölj ingenting. Vad som än trycker dig, tala om det för honom som när du öppnar dig för en god vän. Han hör dig gärna och vill gärna hjälpa dig. Drag dig inte tillbaka och tänk inte att dina bekymmer är för stora eller för många. Kom frimodigt fram med allt också om du tycker att du bär på stora säckar fulla av brist. Herren är stor. Han har nåd att ge också för de svåraste brott. Men tala om allt. Han är inte en människa så att han skulle tröttna på våra böner, utan ju mer du ber desto hellre lyssnar han till dig. Tala rent ut och kom inte med en halv bekännelse. Bekänn inte liksom stänk- eller droppvis, för Herren vill inte heller ge sin nåd droppvis. Han vill låta nåden flöda över dig som en flod."
(Martin Luther, ur "Andlig skattkammare").
"'Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt - Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt.' (Luk 18:7-8). En allvarlig och ivrig bön som inte blir trött utan hela tiden väntar på svar, den har kraft att tränga genom himmel och jord. Det är omöjligt att den skulle förbli ohörd. När vi ber på det sättet vill Gud gärna höra vår bön. Paulus säger också Efesierbrevets 3:e kapitel: 'Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker'. Också när allt tycks vara hopplöst och det ser ut som om det inte lönade sig att ens försöka med någonting, akta dig då så att du inte överger Gud. Det Gud gör, gör han av intet. När ingen hjälp och intet hopp mer finns, då börjar Gud! Om du ber rätt men inte får någonting, då kan du komma och beskylla mig för lögn. Men jag vet att fastän Gud inte strax ger dig vad du ber om så skall han ändå ge dig så mycket att du får tröst och kraft att vänta på den stund då han ger dig större gåvor än du nånsin vågat hoppas på."
(Martin Luther, ur "Andlig skattkammare").
"'När ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull.' (Matt 6:7). Bered ditt hjärta förrän du börjar be, så att du inte frestar Gud. Vad är det annat än att fresta Gud, om läpparna framstammar en bön men hjärta och tankar är upptagna av något helt annat. Det finns väl knappast något större gyckelverk än en bön utan andakt, en bön ur ett kallt hjärta där tankar av alla slag rör sig kors och tvärs. Om bönen skall vara bön vill den ha ett helt och delat hjärta.
Vi vet att Mästaren format bönen Fader Vår och lärt sina lärjungar den. Men vi kan inte tillräckligt beklaga att denna bön i hela världen skall rabblas igenom utan andakt. Många ber kanske Fader Vår tusentals gånger i året men ber inte en enda bokstav rätt. Därför är Fader Vår världens största martyr. Ingen blir så plågad och så misshandlad."
(Martin Luther, ur "Andlig skattkammare").
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar