Erik Lindberg, föreningskonsulent i Spånga Blåband, skriver i ett debattsvar mot Stefan Swärd att
"Kyrkan behöver personer med teologisk utbildning som handlar under särskilt ansvar (pastorer) när det gäller förtroenden mottagna under bikt samt för vigsel, dop och nattvard. Detta står inte i motsats till att alla medlemmar i församlingen bidrar med sina erfarenheter, något som är både nödvändigt och önskvärt."Jag kan inte annat än instämma i detta. Erik Lindberg skriver flera tänkvärda saker angående detta.
Det är mycket viktigt att Ordets ämbete inte nedtonas och gör om intet i relation till det allmänna prästadömet som alla kristna har. När Ordets ämbete ifrågasätts gör den kristna församlingen samma misstag som de människor under gamla testamentets tid knotade och klagade mot Aron och Mose i avundsjuka (4 Mos 16-17), tills dess Gud gav dem ett tecken genom att låta Arons stav grönska när alla stammars stavar låg tillsammans med den. Arons stav som hade grönskat förvarades sedan i den heliga förbundsarken som ett bestående tecken. Arons stam (leviterna) skulle vara präster.
Ordets ämbete i det nya testamentet är inte detsamma som det gamla prästadömet, men det har sina beröringspunkter. Ordets ämbete framställs i Den Heliga Skrift som en distinkt tjänst, ett avskilt ämbete som står vid sidan av andra tjänster i församlingen. Den ena tjänsten är inte större än den andra. De olika tjänsterna ser inte alla lika ut. De nytestamentliga församlingarna hade särskilt kallade tjänare. De var kallade av den helige Ande genom församlingens kallelse. Alla kristna har kallelsen att tjäna Gud, att sprida evangelium, att bära trons frukter, att förkunna Guds ord och bekänna Kristus i världen. Men inte alla i församlingen skall undervisa i kyrkan. Inte alla har kallelsen och ämbetet att vara Herdar, Ledare och Lärare. Paulus skriver: "Inte är väl alla lärare?" (1 Kor 12:29).
Jag vill rekommendera en mycket klargörande e-bok av teol dr Ingemar Furberg som finns att läsa helt gratis på internet. Den finns också i tryckt form och går att beställa ifrån stiftelsen Biblicum. Skriften heter "Prästämbetet och teologin" och trycktes som en småskrift i tidskriften Biblicum 1978. Där beskrivs bl a förhållandet mellan allmänt prästadöme och offentligt predikoämbete. Här är länken till e-boken. Den rekommenderas varmt till alla som är intresserade av vad Bibeln lär om Ordets tjänst, det offentliga predikoämbetet.
Vad gäller Erik Lindbergs artikel så lever han i en illusion när han säger att "Kyrkan i Sverige är Svenska kyrkan" och "att de protestantiska väckelserörelserna i Sverige aldrig varit några självständiga kyrkor utan komplementkyrkor till Svenska kyrkan". När kristenheten bedöms utifrån en organisatorisk synvinkel missar man helt lärans plats. Svenska kyrkan kan då styra iväg åt vilket håll som helst, bort från den gamla bekännelsen och kanske t o m tillbaka till Rom. De frikyrkor som finns i Sverige och som har uppstått därför att präster och lekmän vill fortsätta bekänna den gamla kristna tron som så tydligt uttrycks i de lutherska bekännelseskrifterna (i bokform utgivna under namnet "Svenska kyrkans bekännelseskrifter") glöms då helt bort. Svenska kyrkan är en heterodox (irrlärig) och avfallen kyrka. Det är en kyrka, och sanna kristna finns inom denna kyrka pga nådemedlems förekomst. Men kyrkan har kommit bort från sin gamla goda och bibliska bekännelse. Men det finns frikyrkor som håller kvar vid tron. Var kristenheten står måste bedömas utifrån bekännelsen.
/Shadow
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar