Att med hänvisning till helgelsen förneka evangelium

Läste precis i en blogg hur en person med hänvisning till helgelsen förnekar evangelium. Personen ifråga hänvisar till en rad bibelord och framställer det så att det är falsk lära att tro att människan blir frälst bara av nåd. Det skulle vara falsk lära att tro att endast döden slutligen befriar oss från den synd som finns i hjärtat och handling. Eftersom NT lär att en människa inte får fortsätta i synd, så tror personen ifråga att man endast blir frälst om man lyder Gud. Jag återger här det svar jag skrev:

Du har presenterat en sammanställning som inte stämmer med vare sig Bibeln, de tidiga kyrkofäderna eller reformatorerna lär. Det är viktigt att skilja lag och evangelium åt. NT lär ingen syndfrihetslära om människan. Visst varnar den skarpt för ett fortsatt liv i synd (lagpredikan), men den låter aldrig detta spela ut läran om att människan blir frälst genom att endast förtrösta på Jesus och nåden trots synden som finns (evangelium).  

Alla Guds barn är födda av Gud, och känner sin Frälsare. Efter pånyttfödelsen har, enligt NT, människan både a) sin gamla syndanatur, köttet, eller den gamla människan, och b) den nya människan, eller anden, som vill det Gud vill och gör det. NT och inte minst Paulus framställer tydligt på flera ställen striden mellan Anden och köttet. Lagens ord är riktade mot köttet. Evangeliets ord är riktade mot den nya människan. Man skall inte förväxla dessa saker. 

Om man t.ex. predikar evangelium för en människa som i köttslig säkerhet försvarar sitt liv i synd, så blir hon bara säker i sin synd och förhärdad. Och om man predikar lagen för en människa som redan känner sin synd och önskar frid med Gud, en människa som kanske dagligen stapplar, faller, har brister, men ångrar sig, då drivs hon bara bort ifrån Gud och mot förtvivlan. NT innehåller lag och evangelium. Det synes konfliktfyllt ibland. Men det hör ihop med att människan är konfliktfylld efter pånyttfödelsen, och både har köttet och anden, den gamla och den nya människan, i sig. 

Alla kristna har synd, kommer ha synd, och har en pågående kamp till dess döden befriar oss. NT lär ingen absolut syndfrihet i hjärtat. Alla som är kristna, och således pånyttfödda, helgas, såvida de använder nådens medel, Guds ord, och låter sig ledas av Anden istället för köttet. I ditt blogginlägg gör du ingen korrekt uppdelning av lag och evangelium, och det är alltid allvarligt. Det innebär nämligen i slutändan en förnekelse av Jesu återlösningsverk och dess effekter. Ditt påstående att Jesus är frälsare endast för dem som lyder honom visar att du inte delar lag och evangelium rätt, och det är mycket allvarligt. 

Skriften lär tydligt att Jesus har dött för alla, även sina motståndare, även de som förföljeler honom likt Paulus, även dem som avfaller till slut. Och har han dött för dem, så är det inte lydnaden i människan som åstadkommer eller vidmakthåller frälsningen. Att förneka att frälsningen är av nåd för Kristi skull, utan gärningar, utan samverkan, utan prestation från människans sida, är i själva verket att förneka effekten av det som skedde vid Golgata och den tomma graven. Det är också att tillskriva människan något som hon kan berömma sig av inför Gud, dvs lydnaden, efterföljelsen, gärningarna. Men NT:s evangelium fråntar människan ALL berömmelse och ger den uteslutande till Gud. ”Är frälsningen av nåd, så beror det inte på gärningar” (=evangeliet), får inte förnekas bara för att det finns andra bibelställen som säger att den som lever i köttet också skall skörda i köttet, eller att den som inte helgas inte får se Herren (=lagens ord). Bibeln framställer nämligen båda dessa budskap utan att låta dem spela ut varandra.

Du behöver omvända dig och ge all ära till Gud, istället för att förneka evangeliet, dvs kraften, nyttan och effekten av det som skedde på Golgata. Gud har genom sin Sons dyra blod förklarat hela världen rättfärdig, precis som när en domare fäller en dom ”frikänd”. Det är detta språkbruk som används i NT. Den som tror på denna frikännande dom, tar emot detta. Den som inte tror, blir fördömd, eftersom han inte tar emot Guds fria gåva. Den som tror får också den helige Ande, som helgar oss och driver oss till rätta goda gärningar inför Gud, som inte sker i fruktan för straff eller för att försöka muta sig in i himmelriket. Rätta goda gärningar sker i en absolut tacksamhet inför den fria gåvan, frälsningen av nåd.

/Shadow