 |
| Bild komponerad av Shadow med hjälp av Blackshear's "Forgiven" samt photofunia.com |
Om jag tror, att Herren Kristus övervunnit min nöd, synd, död och allt ont, är det inte möjligt, att jag kan misströsta och vara försagd, hur mycket än synd och död trycker mig. Ty alltid är tron där och säger: Trycker synderna dig, förskräcker döden dig, så kasta dina blickar på Kristus, som för din skull är död och uppstånden och har övervunnit all olycka.
Vad kan då skada dig? För vad måste du då frukta? Om också all annan olycka oförmodat kommer över dig, som sjukdom eller fattigdom, så vänd din blick därifrån och tillslut ditt förnuft, och håll dig till Kristus, så skall du bli styrkt och tröstad. Vad ont dig än möter, är det ändå inte så stort, att det kan skada eller göra dig osäker, när du ser på Kristus och tror på honom. Därför är det omöjligt, att inte frid även skall följa.
Men här måste man avstå från känslan och helt enkelt fatta ordet med öronen samt skriva det i hjärtat och förlita sig därpå, om det inte ser ut som om mina synder skulle vara borttagna och om jag ännu känner dem i mitt hjärta, så är det ändå helt annorlunda i verkligheten. Man får inte fästa avseende vid känslan utan bör fast förtrösta därpå att döden, synden och helvetet är övervunna om jag än känner att jag ännu bor bland död, synd och helvete. Ty fastän känslan av synd ännu förblir hos oss, så sker detta endast därför att den skall driva oss till tro och göra tron stark, så att vi trots alla känslor mottar ordet och alltid håller oss med hjärta och samvete till Kristus. Så för oss tron trots allt stilla genom synd, död och helvete."
(Martin Luther. Ur "Resekost", 26 sept).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar