Lite eftertanke om Nehushtan

God förmiddag!

Sitter vid datorn efter inmundigad frukost och avklarad dusch, och tänkte skriva ner lite tankar jag har om denna blogg. Vi sjösatte "Nehushtan-broken to pieces" den 25 juni denna sommar, och vi är överväldigade av den respons vi fått! Så många läsare har tittat in, vilket har glatt och stärkt oss och inspirerat oss att fortsätta.
Vi känner stor tacksamhet för det och för kommentarer som har skrivits. Varje fråga, tanke och reaktion har varit varmt välkommen, och kommer fortsätta vara så.

Vi hade en stark längtan när vi startade bloggen, och den drivkraften finns där fortfarande, kanske ännu starkare nu. Vad vi ville var att nå en speciell målgrupp, människor som antingen har hamnat andligt fel och känner det och människor som är andliga sökare. Som vet att det finns Något, men som ännu inte har funnit rätt väg.
Jämsides med detta ville vi nå andra också, vi ville ge någonting även om vi inte skulle få igång en aktiv kommunikation.
Varje person som läser, om så bara skummar igenom något eller några inlägg, kan få med sig något som likt ett gott frö växer till i jord. Jag minns att jag sa i starten, till Shadow: "Om så bara en enda person blir berörd, och känner att han/hon fått ut någonting av att läsa det vi skriver, så har bloggen tjänat sitt syfte". Han var helt överens om det.

Bloggen uppfyllde sitt syfte den 4 juli, då en läsare kommenterade ett av Shadows evangeliska inlägg med att tacka. Hon skrev om sitt behov att få läsa just exakt det som stod, att det var en lättnad.
Förstår ni känslan! Den var enorm. Det var exakt det vi hade som det största önskemålet och därefter var det lätt att fortsätta.

Från mörker till ljus - underbar resa (bild jag gjorde för länge sen)

Likadant var det en stor glädje när en kille skrev i en kommentar att han förkastat satanismen, eftersom man i den tron inte förlåter sina medmänniskor. Wow!! Det var också en sann glädje att läsa.

Vi har också haft kritiska inlägg, ifrågasättande inlägg, kommunikativa inlägg i debattfrågor, och allt har varit en fröjd att ta i.
Ibland har jag varit rädd att inte kunna leva upp till våra egna förväntningar, jag har tänkt att kategorierna är för många, det spretar för mycket, vi kanske missar målgruppen, jag kanske skriver något totalt galet och ger en orätt bild av Gud, ja det har varit många tankar när man väl fokuserat på bloggandet.
Men det har varit ogrundade bekymmer.
Tvärtom känns det bara roligare att skriva när det finns så många avdelningar, och inte en enda gång har vi upplevt att vi "kommit ur kurs".

Nyhetsbevakningen blev intensivare än vi först tänkt, men det är så kul! Vissa andra områden har vi inte lagt lika mycket krut på som vi borde ha gjort, men det kommer bli bättre. Det kan alltid bli bättre.
Det känns fint att skriva om det mest meningsfulla av allt, att vi två delar med oss av sådant som rör det kristna budskapet, och detta i vetskapen att vi är två helt vanliga människor med fel och brister. Vissa inlägg har varit ganska nakna, och det är något som säkert återkommer. Vi vet ju alla att livet inte är enkelt eller ständigt idylliskt för någon, och det är en styrka att få klä av fördomar och utopiska förväntningar på det kristna livet.

Att ständigt påminnas om att det viktiga inte är vad jag gör mig förtjänt av, men får ändå, ger ödmjukhet och en djup tacksamhetskänsla. Att bli påmind om vad Gud vill och se var jag brister, är nyttigt, jobbigt och givande. Att få uppleva glädjen i min tro i alla stadier av mitt liv, är en oändlig välsignelse.
Att få ha denna blogg tillsammans med Shadow, få ge något som är helt oberoende av mig/oss, är något som gör det extra roligt att sätta sig vid datorn ;)
Tack alla ni som besöker oss.

You make it worthwhile

/Nephele