 |
| Nya Kate Moss..? |
"Var femte sjuåring vill bli smalare", står det i Dagen, DN.
Detta är inte överraskande alls.
Att anorexi till exempel sprider sig längre ner i åldrarna, är ingen nyhet.
Vad som är skrämmande idag är att det finns en MÅNGFALD av bloggar där unga människor med ätstörningar, främst anorexi, lägger upp både dietlistor och en mängd bilder av sina underbärda kroppar, i en slags stolthet och en uppmaning att andra människor ska "heja på" dem. Och det finns det många som gör.
Denna uppmuntran tar sig uttryck i, förutom hejarop, tävlingar och utmaningar, vem som lyckas hitta den mest fungerande metoden att "gömma" sitt beteende för omvärlden, ljuga mest effektivt för föräldrar och lärare att de ätit, och hur de ska göra sig av med mat de fått i sig. Det skrivs om hur många kilon och gram som förlorats på hur kort tid, vilken mat som är mest ofarlig och bilder visas upp från alla tänkbara vinklar för att visa knotiga länder som ett uppvisande av det yttersta skönhetsidealet och den yttersta kontrollen.
Självsvälten glorifieras.
Det finns mycket att skriva om ätstörningar och om bakomliggande psykologiska faktorer.
Forskaren Josefin Westerberg-Jacobson tycker det är glädjande att dessa uppgifter kommer fram i ljuset, att var femte sjuåring vill bli smalare.
Hon menar att det då finns en bra chans att i tid motverka det smalhetsideal som leder till stört ätbeteende.
Det är ett ganska smaklöst uttalande enligt min mening, då dessa uppgifter bara visar hur sjukt detta samhälle är och att så unga människor använder dessa dödliga gradskalor av självvärde.
Visst är det bra att tidigt ta tag i dessa unga flickor (det finns även pojkar), som håller på att utveckla ätstörningar och som tror att de måste vara smala för att duga.
Men vad finns att erbjuda dem..?
Vad finns, realistiskt, för "bot" för dessa, för trovärdig antidot att ge som skulle visa på att de duger som de är, om man ser till dagens samhälle?
Absolut ingenting.
Det här samhället är fullständigt självgående på ytliga värderingar, hur mycket man kan prestera, hur mycket man kan bidra med, vem man är, hur man ser ut.
Utseendet är idag en enorm kapitalvara, och det slår igenom på alla områden, inte bara inom nöjes och skönhetsindustrin.
Lösningen på lång sikt (ur samhällsperspektiv) kan inte vara någon annan än att de värderingar just samhället vilar på, förändras.
Eller vad tror ni är orsak och lösning..?
/Nephele
