Påvliga rådet för interreligiös dialog, Kyrkornas Världsråd och Evangeliska Världsalliansen som tillsammans utgör 90 procent av kristenheten har skapat ett dokument med namnet ""Kristet vittnesbörd i en multireligiös värld". (Dagen 5/7). Dokumentet tar upp tolv principer för "god mission". Principerna är 1. Handla i Guds kärlek. 2. Respekt för alla människor. 3. Likna Jesus Kristus. 4. Avstå från falskt vittnesbörd. 5. Ömsesidig respekt och solidaritet. 6. Kristna dygder. 7. Religionsfrihet. 8. Omdöme vid helandetjänst. 9. Tjänandets och rättvisans handlingar. 10. Bygg interreligiösa relationer. 11. Förkastar våld. 12. Säkra möjlighet till personlig insikt. Punkterna beskrivs utförligare på Dagen 1/7.
Punkternas innehåll är inte så dåliga, men de är rätt luddiga, ungefär som när olika företag eller kommunala verksamheter skyltar med att de har "god människosyn" eller "eftersträvar god etik" utan att närmare definiera hur detta kommer till uttryck i praktiken. Det blir då mest en slags urvattnade schabloner som inte säger så mycket. Luddigheten innebär också att man lämnar öppet så att en rad olika uppfattningar och tolkningar kan inrymmas under dem.
I vilket fall som helst är det inte en dum idé att ha en övergripande etisk kod för hur man skall uppföra sig i samband med missionsarbete. Skriften lär att vi skall uppföra oss väl bland hedningarna, så att de som talar illa om oss får skämmas (Matt 5:16; 1 Petr 2:12; 3:15-16). När de kristna inte uppför sig väl smädas inte bara dem själva, utan också Guds namn (Rom 2:24) och Guds ord (Tit 2:5).
Men vad innebär kristen mission? Jesus sade efter sin uppståndelse: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut." (Matt 28:18-20. min fetstilsmarkering).
När det gäller Guds ord gäller verkligen "kvalité" snarare än "kvantitet". Den kristna kyrkan har inget existensberättigande utanför Guds ords undervisning. Man handlar inte som rätta kristna lärjungar när man söker skapa en så stor yttre gemenskap som möjligt på bekostnad av lärans innhåll. Det står skrivet "Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv." (Ef 2:20). Och Jesus sa: "Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord .. Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord" (Joh 14:23-24). Jesus sa också: "Skriften kan inte görasom intet" (Joh.10:35), och apostlarna skrev: "lär er den regeln ... att inte gå utöver vad Skriften säger"(1 Kor 4:6). "Om någon inte rättar sig efter det vi säger i detta brev, ge noga aktpå honom och ha inte något med honom att göra, så att han får skämmas."(2 Tess 3:14).
Kyrkornas Världsråd består av stora sekulära kyrkor som kommit bort ifrån Bibelns undervisning, Bibelns moral och Bibelns evangelium Se t.ex. dessa artiklar i tidskriften Biblicum [länk] [länk] [länk] [länk]. Att man nu tillsammans med "Påvliga rådet för interreligiös dialog" har sammanställt ett etiskt dokument för mission är märkligt. De protestantiska kyrkorna lärde förr i tiden att påvenstolen eller påvekyrkan är antikrist, och så lär många mindre lutherska kyrkor än idag. Den som är intresserad kan testa en sökning på ordet "antikrist" i Konkordieboken (en bok som också utgivits under namnet "Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter"). Hur kan man tillsammans med dem som fortfarande förnekar frälsningen av nåd allena samarbeta och utforma etiska handböcker? Katolska kyrkan förnekar att endast Skriften ligger till grund för den kristna läran, förnekar lekmännen rätten att tolka Bibeln, säger att även muslimer kan bli frälsta, lär en frälsning genom förtjänstfulla gärningar, bagateliserar läran om arvssynden och hävdar att påven är Petri efterträdare och Kristi ställföreträdare på jorden. Jag rekommenderar starkt en artikeln av Ingemar Furberg som handlar om hur Katolska kyrkans katekes upprepar gamla villfarelser, samt Ingemar Furbergs artikel om vem Antikrist är.
Man samarbetar alltså med den romersk katolska kyrkan vid utformningen av missionens etik. Ironiskt nog synes endast den antikristliga påvekyrkan handla bibliskt när det gäller punkten om att inte ha gemenskap med dem som lär annorlunda, för de är de enda som deltar men inte är anslutna till de övriga, dock gör de detta på andra grunder än Bibeln.
Nu har för övrigt påven börjat twittra (DN 29/6). Appropå det funderar jag på att skriva ett blogginlägg om Martin Luther som sin tids bloggare :-) Han bloggade genom att spika upp 95 teser om avlaten på kyrkoporten, en text som spred sig enormt snabbt genom att folk läste, kopierade och spred vidare.
/Shadow
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar