Att berömma sig av Herren

"'Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren' (1 Kor 1:31).

Den som vill tro på Gud skall i sitt hjärta säga såhär: Herre om du vill pröva mig efter din lag och undersöka hur jag lever och vad jag gör, så vet jag att jag inte håller måttet, också om jag var helig som Johannes Döparen. Jag vet att det inte räcker till med att jag tar emot det du i din nåd ger mig, utan jag måste leva ett andligt liv utan svek. Men jag kan i alla fall berömma mig av att vara din tjänare därför att du inte slutar ge mig dina gåvor. På samma sätt som du lovade Abraham har du också lovat mig din barmhärtighet genom Kristus. Och Kristus är god om inte jag själv är god nog. Han är helig om inte  jag i mig själv är helig. Han är Guds tjänare om jag inte kan tjäna rätt. Han är helt fri från sorg och fruktan när mitt hjärta känner sorg och fruktan. Därför måste jag se bort från mig själv och se upp till honom och berömma mig av att vara god genom honom. Det är detta han vill. Vi skall berömma oss som heliga och fromma i och genom honom men inte i och genom oss själva. För om vi börjar berömma oss av oss själva så måste vi göra det i trots och förtvivlan."

(Martin Luther. Ur "Andlig skattkammare").